Bilen dog för mig i onsdags, som tur var så var maken på väg hem från jobbet och kunde komma och rädda mig. Vi kör Volvon för lite och mycket korta sträckor (särskilt nu när jag har ont i knäet) så batteriet töms stup i kvarten. Brukar få lite hostande förvarning, men nu gick hon och dog pang bom. 
 
Igår ringde doktorn och kollade läget. Jag fick mer smärtstillande utskrivet och vi var ense om att jag kan återgå till jobbet på onsdag.
 
 
Och på kvällen hade jag biodejt med pappa, A och maken. Filmen började 18:30, jag hade sagt till pappa att vi måste åka från oss (pappa lovade hämta mig "på vägen") 17:30, allra senast 17:45. Pga trafikolyckor på vägen så var han här och hämtade mig precis före 18. Jag höll nog på att få, eller kanske t.o.m. fick,  en stroke på vägen in till stan. Jag hanterar stress rätt dåligt. Vi (ful)parkerade i stan 18:29. Vi hann in i salongen precis innan filmen började... och jag har ingen aning om hur dyrt det blev med biobesöket för pappa. Tur att filmen var bra! 
 
Mielensäpahoittaja eller Kverulanten på svenska rekommenderas. 
 
/ S.
bio, film, kverulanten, mielensäpahoittaja,

Kommentera

Publiceras ej