Ringer vårdcentralen.

Jag: "Hej! Jag ringer angående en remiss som verkar ha försvunnit. Jag var inne hos er igår och pratade med nån i receptionen som skulle lägga detta till nån läkare som skulle återkomma till mig, men jag har inget hört och nu vill jag få rätsida på detta. Idag."
Hen i telefon (läser från journalen): "Jag ser att din remiss skulle vara skickad direkt från Ortopeden på Mölndal till Protesteamet."
Jag: "Fast jag har varit i kontakt med SU som säger att remissen inte finns registrerad varken hos Mölndal eller Sahlgrenska."
Hen i telefon: "Ja-a.... jag vet ju inte... Hmmm... Ja, men den ska ju finnas där."
Jag: "Jag hör vad du säger, men eftersom jag ringt till Capio Lundby, dit remissen gick först och sen till er och ni säger att den finns på Mölndal och sen ringer jag till SU som INTE har den registrerad hos sig... så verkar det ju onekligen som om remissen kommit bort? Och den behöver hittas."
Hen i telefon: "Jasså? Jaha..."
Jag: "Nu är jag trött på det här! Jag struntar i vems felet är och vem som slarvat bort remissen! Det är väl märkligt att det här ska ta MÅNADER?! Min mamma var hos läkaren i förra veckan och har fått tid till ortopeden om två veckor. Jag har väntat sen i MAJ! Nu får NÅN hos ER ta tag i det här och leta reda på remissen och skicka den till rätt ställe och jag vill få återkoppling idag!"
Hen i telefon: "Ja, ja, ja... så klart. Jag ska ta tag i det här på en gång och sätta en sekreterare på att ringa runt. Vi ringer dig så snart vi vet."
 
Det är väl då själve f*n att man ska behöva bli förbannad...?
 
Fortsättning följer...
 
/ S.
artros, vårdcentralen,

Kommentera

Publiceras ej